Debatt

Våtmarksarbetet går för långsamt

Miljöorganisationer, markägarorganisationer och myndigheter är överens om vikten av att restaurera och återskapa våtmarker. Enligt miljömålsuppföljningen restaureras och nyanläggs cirka 1 000 hektar våtmarker årligen, men takten är otillräcklig för att nå målen. Det skriver Markus Hoffman, Lantbrukarnas riksförbund och Louise Karlberg, Naturskyddsföreningen.

”Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas riksförbund har identifierat två knäckfrågor, där lösningarna finns inom räckhåll för att komma vidare i våtmarksarbetet."
”Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas riksförbund har identifierat två knäckfrågor, där lösningarna finns inom räckhåll för att komma vidare i våtmarksarbetet."Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Dagens landskap är betydligt torrare än vad det en gång var. Nära en fjärdedel av våtmarkerna i vårt land har försvunnit, 75 procent av våtmarkerna nedanför fjällen är påverkade, och i slättlandskapet finns bara en tiondel av våtmarkerna kvar. Vinsten av den omfattande torrläggningen var en ökande areal odlingsbar mark, men på köpet kom en rad miljöproblem som övergödning, ökade utsläpp av växthusgaser, minskad biologisk mångfald och ökad känslighet för extremväder som torka och översvämningar.

Att restaurera och anlägga våtmarker är därför en nödvändig åtgärd med många miljönyttor. 

Otillräckligt för att nå målen

Miljöorganisationer, markägarorganisationer och myndigheter är överens om vikten av att restaurera och återskapa dessa livsviktiga miljöer.  Regeringens våtmarkssatsning är ett steg i rätt riktning, och att den kvarstår trots förändrat budgetläge visar på att det finns en bred samsyn över partigränserna gällande satsningar på våtmarker. 

De senaste årens ryckighet och kortsiktighet i bidragssystemen har försvårat och försenat arbetet.

Trots denna konsensus är takten i åtgärdsarbetet ändå inte tillräcklig. Enligt miljömålsuppföljningen restaureras och nyanläggs cirka 1 000 hektar våtmarker årligen, men takten är otillräcklig för att nå nationella och internationella mål.

Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas riksförbund har identifierat två knäckfrågor, där lösningarna finns inom räckhåll för att komma vidare i våtmarksarbetet.

Två knäckfrågor

  • Omfattande administration

En undersökning bland lantbrukare visar att många fler skulle vilja anlägga våtmarker om de fick hjälp med den omfattande administrationen. Det är alltså inte viljan som brister hos de flesta, utan tid och ork.

Den mest framgångsrika lösningen finns redan på bordet och är på väg att etableras över hela landet i form av lokala åtgärdssamordnare i bland annat LEVA-projektet. Sedan satsningen sjösattes så har varje satsad krona för lön till en åtgärdssamordnare resulterat i fyra kronor i konkreta vattenvårdande åtgärder. LEVA-samordnarna hjälper markägare med den administration som dispenser, tillstånd och upphandlingar innebär.

Det behövs fler sådana samordnare, de behöver stöd av en nationell stödfunktion och satsningen behöver därför fortsätta och utökas.  

  • Osäker och otillräcklig finansiering

Det tar tid att återskapa våtmarker. Det är mycket som ska falla på plats för att kunna gå från ord till handling. Identifiering av potentiella platser, bygga ett bra samarbetsklimat mellan berörda parter, projektering inklusive inventeringar och undersökningar, tillstånds- och dispensprövning, söka finansiering och rapportering är alla processer som tar tid, ibland flera år. Den ryckighet som präglat finansieringen hittills gör att både markägare och projektörer tvekar på att satsa.

Genom att använda samma perspektiv för miljöinvesteringar i våtmarker som för infrastruktur som vägar och järnvägar skapas en tydlighet för både myndigheter och projektörer. Vi föreslår därför att regeringen ska besluta om ett investeringsutrymme för en tioårsperiod.

De senaste årens ryckighet och kortsiktighet i bidragssystemen har försvårat och försenat arbetet. Därför menar vi att det är nödvändigt att hitta en mer långsiktig strategi för våtmarksarbetet.

Dags att öka takten

Förutom att våtmarker bidrar till att lösa några av vår tids stora miljöproblem ger de också många andra fördelar. Fördelar som lokalt kan ge stora mervärden som till exempel ytor för skridskoåkning på vintern, möjlighet till bevattning, ytor för fågelskådning och vackra utsikter. De kan, rätt utformade, fungera som veritabla fabriker för biologisk mångfald för insekter och fåglar. Våtmarker utgör också en viktig del i arbetet med att klimatanpassa landet.

Det finns många anledningar till att bevara, restaurera och anlägga våtmarker och vi hoppas att regeringen ska ta till sig våra förslag för att öka takten i det redan etablerade våtmarksarbetet.

Nämnda personer

Markus Hoffmann

Vattenexpert Lantbrukarnas riksförbund
Doktor i agronomi

Louise Karlberg

Chef skog och jordbruk Naturskyddsföreningen
Fil. dr mark- och vattenteknik (KTH, 2005), fil. mag i systemekologi (Stockholms uni., 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00